Debatt:
Storbankerna riskerar att utgöra en flaskhals i Riksgäldens nyöppnade Företagsakut. För att undvika en våg av konkurser, står Sveriges nya generation av fintechbolag redo för att kanalisera ut nödvändiga lån – med processer och teknik att hantera höga ansökningsvolymer. Det skriver fintech-hubben Findec och företrädare för ett drygt dussin fintechbolag.
Foto: Jesper Frisk
De åtgärder som nu rullas ut av regeringen genom Riksgäldens lånegarantier och det stödpaket som Riksbanken sjösatt är viktiga steg i att lindra den ekonomiska chocken vi nu ser. Men den viktigaste förutsättningen för att åtgärderna ska vara effektiva är att de träffar rätt, och att målgruppen – små- och medelstora företag som representerar 73 procent av alla arbetstillfällen – kan rädda sina verksamheter.
Frågan vi ställer oss är – har de traditionella storbankerna tillräcklig förmåga, den tekniska skalbarheten och snabbheten för att på kort varsel rädda Sveriges företag? Svaret är nog nej. Även om de har viljan, saknar storbankerna förmågan att snabbt och säkert distribuera de lån och garantier som regeringen har aviserat flera gånger under de senaste veckorna.
Statistiken talar klarspråk. Sedan finanskrisen 2009 har de svenska storbankerna fram till i dag minskat sin marknadsandel i utlåning mot företag med cirka tio procentenheter samtidigt som den totala utlåningen mot företag ökat med cirka femtio procent. Den grupp företag som trätt in i bankernas ställe – och utvecklat moderna, fullt skalbara och teknikbaserade affärsmodeller för att bedriva utlåning till småföretag – är fintechbolagen.
Statens Företagsakut – som stöttas av Riksgäldens genom sjuttioprocentiga lånegarantier på sammanlagt hundra miljarder kronor – är i grunden en bra medicin för att hjälpa de små- och medelstora bolagen. En åtgärd som tillåter privata långivare att ta större risk, och konkret stötta fler företag med lån till en begränsad nedsida.
Dessutom är Riksgäldens villkor för garantierna sunda; enbart utlåning till i grunden livskraftiga företag, en totallängd på lånen om maximalt tre år samt tidsbegränsad amorterings- och räntefrihet.
Varför inte ta hjälp från de fintechbolag som i åratal fokuserat på att effektivisera branschen? De tillhandahåller digitala lånelösningar som baseras på snabb och avancerad databearbetning och en transparent bedömning av låntagarens kreditvärdighet som sker på sekunder eller timmar, inte veckor eller månader. Som Företagsakuten och Riksgäldens garantier är utformade idag, sitter denna stora och strategiska resurs helt på avbytarbänken.
Sverige har en unik möjlighet att utnyttja sin ledande ställning inom tech för att sätta ett globalt exempel
Det vore en tragedi om Sveriges välfyllda ”lador” går outnyttjade i krisen, som en följd av att banksektorn och myndigheterna inte ensamt klarar av att bemöta den ”lavinartade” ökningen av ansökningar som t.ex. SEB och Danske Bank nyligen har kunnat vittna om.
Lån löser inte allt men för merparten företag kan finansiering med schyssta villkor i rätt tid vara skillnaden mellan överlevnad och undergång. Därför borde lånegarantierna inte endast gälla banker och kreditmarknadsbolag utan även finansbolag; en bolagsform som de flesta av fintechbolagen bakom den här insändaren representerar.
Det vore en tragedi om Sveriges välfyllda ”lador” går outnyttjade i krisen, som en följd av att banksektorn och myndigheterna inte ensamt klarar av att bemöta den ”lavinartade” ökningen av ansökningar som t.ex. SEB och Danske Bank nyligen har kunnat vittna om.
Lån löser inte allt men för merparten företag kan finansiering med schyssta villkor i rätt tid vara skillnaden mellan överlevnad och undergång. Därför borde lånegarantierna inte endast gälla banker och kreditmarknadsbolag utan även finansbolag; en bolagsform som de flesta av fintechbolagen bakom den här insändaren representerar.
Sverige har en unik möjlighet att utnyttja sin ledande ställning inom tech för att sätta ett globalt exempel. Vi går igenom en historisk kris, och då måste vi alla kunna samarbeta för att hitta innovativa och marknadsneutrala lösningar som säkrar Sveriges välfärd. Därför önskar vi att i samråd med både Riksgälden och storbankerna hitta den bästa lösningen för svenska företagare i denna fråga, exempelvis genom att via bankerna eller självständigt inkludera de svenska fintechbolagen i Riksgäldens garantiprogram.
Findec, Sweden’s Hub for Fintech – Anders Norlin, vd och styrelseledamot
Corpia – Dadmehr Fatehi, vd
Credo – Carlos-Adrian Lopez, vd och medgrundare
DBT – Alexis Kopylov, vd och medgrundare
Fedelta Finance – Micael Wiklander, vd och medgrundare
FLOAT Lending – Cedric Notz, vd och medgrundare
Froda – Oliver Mohseni, medgrundare
Invoier – Fredrik Mistander, vd och medgrundare
Kameo – Fredrik Källgren, vd
Mynt – Baltsar Sahlin, vd och medgrundare
Näktergal – Erik Bennerhult, vd och medgrundare
Qred – Emil Sunvisson, vd och medgrundare
Savelend – Ludwig Pettersson, vd och medgrundare
Tessin – Jonas Björkman, vd och medgrundare
Artikeln är publicerad i sin helhet på Di digital, 2020-04-09:
Debatt: Låt fintechbolagen hjälpa företagsakuten nå ut med nödlånen >>
Om Invoier:
Invoier har utvecklat Sveriges enda marknadsplats för fakturor. Syftet är att möjliggöra marknadsmässiga priser för små- och medelstora företags finansiering och tillväxt, samtidigt som en ny typ av investerare får access till marknaden. Den tekniska grunden i erbjudandet utgörs av en unik AI-motor som besvarar både om och när en faktura kommer att betalas. Invoier startade 2020 i Stockholm och har finansierats av EU och KTH samt agerar med tillstånd från Finansinspektionen och Integritetsskyddsmyndigheten. Läs mer om Invoier >>
